Nytt land nya äventyr!
Jag satt en morgon och pluggade oregelbundna spanska verb och nya fraser när min volontärkompis sa åt mig att ta mitt pick och pack och pallra mig ut på gatan med en kamera. Well- why!? Vad händer? Har du sett tjurar på nära håll i Stockholm – frågade han. Mer behövde han inte säga. Jag tog mitt pick och pack, dumpade det i receptionen och tog mig ut på gatan.
Härligt att bo på ett centralt beläget hostel. Med kaffekoppen i handen och mobilen i andra kunde jag nu njuta av ”Boyeros” - En parad i San Jose.
Boyeros är en parad där bönder paraderar genom San Joses gator. Paraden är viktig för bönderna, för att visa att traditionen att arbeta på fälten med tjurar och vagn inte är förlorad. Paraden fyller i 20år 2016 och det var över 200 ekipage som deltog. I början ser vi vackra danser i olika folkdräkter följt av många ekipage med tjurar. Någon enstaka sötnos med getter gick oxå att skåda ;)
SÅ trött på att foten hämmat mig under resan så jag gick bärsärk på coola saker jag kan göra utan att bli mer skadad, men som ändå är SÅ coola!! hehe... Men men – vi kommer dit!
GUATEMALA
Jag gjorde en liten miss när jag lät bloggen lämna Guatemala. Jag glömde två saker. Det ena är att be om ursäkt å Guatemalas vägnar för de som önskat vykort därifrån. Tyvärr så har inte Guatemala någon postservice (ehm..!). Postservicen privatiserades 10år och 4mån sedan och köptes upp av ett tyskt bolag. De hade kontrakt på 10år och sedan det gått ut har det inte funnits någon postservice i Guatemala. DHL för paket fungerar fortfarande men brev och kort ligger i stora kartonger och väntar på att någon ska ta hand om dem. Ni får istället kort från något annat hörn av världen jag lovar!
Jag glömde dessutom bjuda på en karta på hur jag besökt landet.
Så här kommer den:
-
Tapachula. Mexico Jag bodde där några nätter och chillade i väntan på bussbyte
-
Antigua, där jag bodde på hostellet och jobbade
-
Lake Atitlan, sjön där jag tillbringade ett par dagar och upplevde så mycket härligt
-
El paredon, stranden och poolen, chill å sköldpaddebebisar var här
Nu är jag alltså i ett nytt land, Costa Rica.
När jag var på väg hit så sa folk ”det är som mini-USA”.. ” Det borde inte räknas till Centralamerika”. Hehe.. Efter drygt en vecka här kan jag både hålla med och inte. Jag har märkt att det är många moderna byggnader, ett modernare tänk och överlag lite ”fräschare”. Men det finns fortfarande rätt sunkig slum så fort man kommer några kvarter bort från centralgatorna och det är fortfarande taggtråd på många byggnader och fortfarande markant farligare i vissa områden än jag tror man tänker att USA skulle vara.
Det är svårare att hitta marknader där man kan pruta. Det är fler ställen med fasta priser, även där det ser ut som marknader. Vad gäller extraslantar lyckades jag i baren i Guatemala totalt skrapa ihop ungefär 280sek under mina pass där. Här i Costa Rica har de inte dricksande i sin kultur så det är bara utlänningarna som dicksar. Har jag otur arbetar jag med den killen i restaurangen som tar all dricks själv och inte ens erbjuder att dela. Jobbar jag med någon av tjejerna är det schysstare stämning :)
Jag har inte upptäckt San Jose så jättemycket eftersom jag får besök av Bella om 1v så då kommer vi upptäcka staden tillsammans :)
Här kommer i alla fall ett par bilder från naturen runt om i Costa Rica.
Well well min vänner! Ingen vila ingen ro! Jag kom fram till San Jose den 8e dec och redan den 9e december började jobbet!
Jag har främst 3 arbetsuppgifter här på hostellet.
-
Arbeta i restaurangen. Ta fram drickor, diska, ta betalt, plocka från borden. Ägaren vill helst inte att jag är servitris då min spanska inte är bra nog och de tidigare fått kommentarer att personalen borde kunna spanska
-
Bädda sängar på morgonen om jag har morgonskiftet. Ganska roligt jobb faktiskt. Mer fysiskt än man kan tro. Det är helt klart lite klurigt att bädda våningssängar! Jag har fått lära mig hur de vill att bäddningen sker och här är resultatet på första sängen:
-
Min tredje arbetsuppgift är att måla om nya TV-rummet. Hihi!
De älskar verkligen sina parader här i centralamerika. Uppenbarligen valde jag en bra tid att komma till Costa Rica, för inte nog med att regnsäsongen precis tog slut i förrgår (SOOOL!!!) så lyckades jag träffa på ”Light festival” som är en jättestor festival. Folk tältar och sover över vid läktarna från dagen innan för att få en bra blick över paraden.
Denna festival har som enda mål att underhålla och locka turister till San Jose :) Härligt med ljus runt juletider!
Lite mer personligt. Att vara backpacker är inte alltid lätt.
Varje gång jag byter plats är jag är en ny person, på en ny arbetsplats bland folk som redan känner varandra. Har jag tur så finns där någon som ännu inte är helt tillfredsställd, allt från en ytlig bekant till en vän för livet. Har jag otur är jag överflödig.
Livet är lite extra tufft när jag som ensam sårbar är oönskad och inkräktar på ytor jag inte visste fanns eller utrymmen jag inte visste hade en gräns. Det är få tillfällen jag känt mig så ensam som i ett rum där jag inte har någon plats bara för att jag anlände 1v för sent till platsen och alla roller redan är fyllda. Det skulle kännas annorlunda hemma för där har jag så många olika sammanhang jag hör till. Här har jag bara ett eller två åt gången.
Jag har haft många härliga roliga turer och jag stunder med nya nära och kära men också en hel del tuffa stunder. Mycket tuffare än vad de skulle vara i Sverige.
Jag har haft ett par "breakdowns". Ett par stunder då jag känt att jag kanske lika gärna kan åka hem. Första har varit med foten. När jag haft så ont att jag inte kunnat lämnat hostellet. Å känt att då kan jag ju lika gärna sitta hemma i Sverige som att sitta hemma i centralamerika?
Ett annat bteakdown var när jag kände att det är svårare att bli vän med folk utomlands än jag trodde. När jag känt mig utanför.
Jag antar att det är de stunderna som gör en starkare.
Trots mina "breakdowns " är jag kvar på reseplanen. Då menar jag kartan. För tidplanen är sedan länge spräckt hehe :)
Men inte ska jag avsluta inlägget med denna ton – woop woop! Det är en UNERBAR resa och jag har ännu inte blivit särskilt förvånad över något, allt bra och dåligt som skett har jag varit mer eller mindre beredd på :)
Jag är lyckligt lottad och superglad att jag är mitt i att uppleva ett livs äventyr!
ADRENALIN!
Som jag nämnde i början gick jag lite crazy och började kolla på galna grejjer att göra som inte hämmas för mkt av foten mwahaha . Jag hade femton flikar öppna med fallskämshoppning, vulkanturer.. .massor av både det ena och det andra men fastnade slutligen för två coola grejjer. Den ena heter ”Full Adrenaline” och den andra ”White Water Rafting”.
På hostellet i guatemala träffade jag en härlig tjej som kommer från San Jose så nu när jag är här pratade vi ihop oss och bokade in oss tillsammans på Full Adrenaline!
Dagen började med att min kompis från plockade upp mig med bil tiiiidigt och vi åkte och åt frukost på stranden.
Sedan var det full adrenaline! Zip-lines
High-rope-course – dvs en färd högt över marken med olika hinder.
Bland detta fanns även en ”tarzan lian” !
Dessutom så fick vi åka ”sueperman” - kändes verkligen som att jag flög! Så häfigt! Jag var fastspänd så att jag ”hängde” under linan och åkte sedan rakt mot plattformen i ca 30 sekunder!
I skrivande stund är det 7 dagar kvar tills fina härliga Bella kommer och besöker mig!! Ser så mycket fram emot 2v upptäckande och kulturande och semestrande med dig!
Om någon annan vill komma å joina mig, jobba lite som volontär och slappa och/eller vara lite galen så välkomna! Jag kan ge er max 1mån varsel på var jag kommer att vara.
Kommentera